Ja ibland undrar jag alltså, vart kommer alla tankar ifrån?

Finns det inget "stopp-&-tänk"-piller?

Hade nog behövts ibland, för min del iaf.

Varför ska ni få mig att känna mig så misslyckad, så påhoppad, o ner värdera mig?

Jag har inte bara 1, utan 2 utbildningar. Varav den ena som jag betalat helt själv, klarat mig helt på egen hand, utan någon som helst hjälp!

Bara för att jag har många ideer o planer o inget fast jobb, betyder inte det att jag är dum i huvudet o inte kan något.

Jag är bara vilsen i mig själv just nu, och varit ett tag, så nu vet jag inte vad jag vill, så tro inte att det är "mycket snack, och liten verkstad", det tar bara lite längre tid för mig att hitta vad jag brinner för här i livet.

---

Min kropps-/viktfixering är inte bättre. Jag anser mig inte vara "sjuk". Inte tillräckligt "sjuk" för att söka hjälp som en del vill att jag gör.

Att må dåligt när man är mätt, eller får ångest av mättnads känslan är en vanlig känsla för mig.

Att ställa mig på vågen 3-4 gånger/dag är vanligt för mig.

Att äta max 1 gång/dag är vanligt för mig.

Det är ett beteende mönster som jag vant mig vid, så jag ser inte problemet. Har levt så här i många år.

Okej, jag är lite trött och ibland orkeslös, men för det mesta har jag mer ork, mer driv, helt enkelt mer energi än dom som äter 3-5 gånger/dag.

Jag går inte ner i vikt heller, jag går ju inte ett "vandrande benrangel".

Jag har ett BMI som är normalt.

Jag har varken järn- eller vitaminbrist, för det har jag kollat.

Jag är sällan hungrig heller, och kan inte äta om jag inte är hungrig/ eller känner någon hunger.

Finns dom som är värre än mig, har det  sämre, så jag tycker inte, eller anser mig inte, att ha "rätten" att söka "hjälpen" som ni vill jag ska söka.