På praktiken idag!
Jag har fått praktik i en djurbutik. Så ska bli intressant och förhoppningsvis roligt för tjejerna som jobbar där är jättegoa!
Första dagen började med att få veta att det varit översvämning i lokalen. Röret från gatan som gick in i huset hade gått sönder.
Men det såg bra ut när vi kom in, ett städbolag hade kalltas in och städat upp det mesta av kaoset som uppenbarligen hade varit där..
Idag har jag fått veta lite vad det är butiksägarinnan vill att jag göra mestadel under praktiken. Vi gick runt och hon visade lite hur hon ville att det skulle se ut på hyllorna. Så ska se till att det ser ordentligt ut, typ. Fronta och fylla på, se om det är något som fattas osv.
Fick börja med lite inleverans. Det tar ett tag att hitta vart allt foder ska vara, finns ju en del sorter där ute.
Jag är ju från börjar själv kund i denna butiken. Inhandlar Indra's foder där, Eukenuba. Så när ägarinnan sa att det var bra om man kunde se frontningen från en "kunds perspektiv" så kändes det ju bra ^^. Kommer framöver att få lära mig kassasystemet och det ska bli intressant..
Aaahh min hjärna är inte helt fokuserad! Kan inte få till en bra skrift känns det som men jag hoppas att det är förståligt.
Tror detta får räcka för idag faktiskt. Kan skriva mer i morgon, kanske….
Bjuder på en bild från helgen.
Milly’s super söta och super goa Border Collie Like och min Indra
© Alla bilder och text på denna sida tillhör mig och får inte kopieras eller användas av någon annan!
Sitter och läser gamla inlägg här i bloggen.
Inlägg ifrån en kategori.
Kategori "UNS"
Och..... Det väcker ångest, massa tankar....
Kommer uppdatera den inom kort.
Under helgen har jag varit hos en god vän sedan många år, och det har varit riktigt skönt att komma ifrån.
Det har varit mycket hund.. Mycket! Och det har varit motiverande och peppande så det kommer att ske mycket uppdatering inom "Hundar" kategorin också. Kanske till och med blir en tävling framöver, vem vet.
© Alla bilder och text på denna sida tillhör mig och får inte kopieras eller användas av någon annan!
Har skrivit flera gånger att jag ska skriva ett långt inlägg om vad som hänt senaste tid. Men jag vet inte vart jag ska börja.
Känner att jag måste skriva av mig, och börjat skriva på papper istället då många av mina tankar och funderingar inte ska läsas av någon annan. Egentligen,....
Varit mycket upp och ner med mående under denna perioden. Många gånger då jag velat trycka på "stopp-knappen", lika många gånger har jag kämpat mig vidare och upp till ytan igen.
Och NU, har jag vänt och börjat kämpa för att må bra. Allt kommer att lösa sig, på ett eller anant sätt.
Tacksam att jag föddes till fighter!
Delar av mitt psyke är fortfarande i kras. Men kanske löser det sig med tiden också (?).
Angående, mat,-träning,-vikt,-mål-stördheten.. Varit på en ätstörningsenhet för att få hjälpen jag behöver.. Har bara inte kunnat ta till mig det, inte varit mottaglig.
Så efter cirka 1år, med dagvård, veckomöte osv så har vi kommit fram till att jag ska ta en paus ifrån det. Tills dess att jag känner att jag kan fokusera rätt, motivera rätt och inte jobba emot. Jag kan alltid komma tillbaka om jag känner att, när jag är mottaglig för hjälp.
Men mer om detta i det låååååång inlägget som kommer framöver.
Lika med det som heter Känslor...
Hjärtat har tagit mycket stryk senaste tiden, fick ett känslomässigt breakdown för några veckor sedan och kände att det var absolut sista gången jag skulle gråta, känna så, pga HONOM. Så bestämde mig att ALLT skulle ut, alla känslor skulle tömmas.
Jag är värd så mycket mer än att bli behandlad så där!
Jag är VÄRD att bli behandlad med respekt och få tillbaka den ömhet, kärlek och responsen som jag ger till personen som har mitt hjärta. Det har ALLA i mina ögon!
Sluta hoppas på något som aldrig kommer leda mer, än djupa sår.
Jag ser framåt nu. Ser läkningen inombords. Accepterar att jag är singel, och väldigt nöjd med det.
Börjat små le emot den som fångar mitt öga ;)
Det kommer bli bra, det ska gå bra, så länge JAG, kan acceptera mig själv att gå vidare.
Släppa 2½ år av förhoppningar,
Släppa 2½ år med drömmar om att det ska bli Han och jag.
Se tiden som lärdom.
En lärdom om mig själv, om vad jag vill ha ut av livet.
Mer,mer,mer,mer kommer att skrivas..
Gosh! Tänk om, man hade kunnat få ut allt som man har i huvudet, bara på en gång..
Tänk Om man kunnat få i ordning på tankarna, sett dom klart och tydligt. Det hade varit intressant tror jag. Iaf mina tankar som är där just nu.
Kreativiteten ska vi inte ens tala om.
Det är dags att den kommer igång nu, jag har såååå mycket ideer, så många planer i skapandet. Men dom stannar, nästan som att dom fastnar i armbågen (Brukar alltid skämta om att de gör det).
Varit med mina föräldrar hos min tatuerare (Och fått min ena tatuering i fylld som jag varit missnöjd med sen dag 1, gjord av en annan) och under tiden han satt och fyllde i konturerna, så berättade jag för honom att jag skulle ta tag i mitt målande/skissade igen för att jag, just då, fick grymt med motivation och inspiration att fortsätta.
Då blev han väldigt intresserad av vad det var jag gjorde.
När vi var klara och skulle åka hemåt, så frågade han, att om jag ville, så fick jag gärna ta med det jag målat/skissat för han var nyfiken. Jag behövde inte om jag inte ville, men han sa att det var alltid lika kul att se andra stil.
Hur kul är inte det? Att en tatuerare vill se mitt skapande! ^^, Även om det inte är egna motiv (Kan inte måla på frihand än, men övning ger färdighet) så är det kul när en som arbetar med konst vill se min stil..
Har själv haft funderingar på att gå konstens-väg, men alltid stoppat mig själv med att jag inte kunnat måla på frihand.
NU måste jag sluta skriva, och återkomma vid ett senare tillfälle.
Må Väl~
© Alla bilder och text på denna sida tillhör mig och får inte kopieras eller användas av någon annan!
