STRESS:
Att allting ska vara så stressigt nu för tiden!
Kan de inte var så som de var när man var liten? All tid i världen...

Kommer snart få ett fast jobb där jag jobbar nu. Och de känns väl bra på ett sätt, de som känns mindre bra, de är väl att jag kommer sova bort alla dagar ><. Har jobbat 2 veckor nu, och slutar mellan kl 2-6 på morgonen, jätte pigg när man kommer hem, somnar efter någon timma, sen sover jag hela dagen till 1 timma innan ja ska åka till jobbet. De vill ja lova att de är mindre kul. All tid bara försvinner.. Tid som man egentligen inte har.. Nu måste jag komma in i en dygnsrytm alltså. Mår verklinge inte bra av att sova så här mycke. Man blir så himla deppig!

Och jag som har så mycke som jag måste ha gjort inom vissa datum, och jag skjuter på allt >< STRESS!! Inte bra alls! Får kramper i magen, de bränner, obehagliga känslor nästan hela tiden...
Ska man må så här? De är kanske ångesten som är påväg tillbaka >< Fy nej! De orkar ja inte. Har inte tiden heller att må som ja mådde innan... Men kanske bra att hålla sig sysselsatt då? Hmm.. Eller inte så här mycke om man nu blir så stressad som jag känner mig >< Va faen ska jag göra? Känns hela tiden som om att jag har glömt något viktigt.



PLANER:
Har kommit igång lite mer med träningen nu igen, den har legat nere lite nu när man jobbat som man gjort, börjat springa iaf ^^, Nu jäklar ska konditionen komma iform igen.. Kommer springa 1-2 ggr/dag..Eller, de är mitt mål iaf.. Bara jag hittar mitt tålamod till de..Hehe. Har jue mitt mål till i sommar med träningen & grejer.
Har även kommit ett namn till min design^^ Jippie! Hoppas de funkar bara... Så att ingen annan har de.. De är jue mindre skoj.

TANKAR:
Gömmer jag mig ifrån kärleken?
Är jag rädd för att bli sårad, rädd för att bli omtyckt mer än som vän?
De är jag.. Är väldigt rädd faktiskt, men vad jag är rädd för de vet ja faktiskt inte, eller vet jag? Bara att jag inte vill erkänna för varken mig själv eller för andra?  
Tar på mig massor utav ansvar och uppgifter bara för att slippa känna, slippa hela den biten.
Men vill på ett sätt, känna den närhet, den samhörighet som man ser att folk känner när man är i ett förhållande, ett par. 
Har ALDRIG varit i ett förhållnade, så vet inte hur jag skulle klara av allt. Alla "skyldigheter" eller vad man kan kalla de. Klarar man de?

Detta är den vackra Bissa... Hon är så jäkla vacker! Och hennes stil ska vi inte ens tala om. Hur mysig som helst jue! ♥