2012-11-27
 12:29:00

Tack

Knappt ett dygn fick jag må bra. Utan tårar. Knappt ett dygn fick jag känna mig stark..
Tack för att jag fick komma tillbaka till verkligenheten. Tack! 
 
 
Bli inte orolig (as If) om ni inte hör från mig, eller ser mig eller what tha' fuck ever... 
Jag orkar inte.. Så jag tar en paus och fokuserar om.. om om om om... Hoppas jag inte förlorat för all framtid.. 
Finns kvar, bara inte... Här (I skrivandes form) 
 
Att få känslan av att jag skulle klara av att bli fri från skiten.. Förlåt att jag kanske inte visar tillräckligt mycket uppskattning och tacksamhet..  Känns som att det inte spelar nog som helst roll vad jag säger eller gör för det blir alltid fel... På alla sätt o vis.
Det kanske kommer ett brev på posten. Gör vad ni vill med det. Läs det, släng det, bränn det.. Vill att du/ni/vi/h*n som får detta ska veta att det är skrivet från hjärtat (Så det kanske står lite osammanhängande) 
 
Jobbar på att ändra på mig. Lovar. Och det är inte lätt. Speciellt inte, när man får det slaget i ansiktet varje gång man tror sig blivit bättre.. Typ som "Tschi fick du" .. 
 
Ska återgå till att skriva på papper. Mycket bättre! För sedan kan man bränna upp skiten och förhoppningsvis ta demonerna/monstrena med sig... 
 
 
 
 
 
"If it's about who you are. Then who am I?
Do You know who you really are?"
Jag måste hitta mig själv. För just nu, är jag INTE den jag brukade vara.. Och det är bara jag som kan hitta vägen tillbaka, eller skapa mig en ny väg med glimtar ifrån vem jag en gång varit. 
 
Men hur gör man det?
Hur hittar man?
Vart söker man när man inte hittar inombords? Där det så länge varit så mörkt.. Måste tända ljuset så att det kan släcka det mörkret. 
 
Jag SKA bli den jag en gång var. 
Eller ännu bättre! Och jag hoppas bara att ni/du/h*n/den/dem är kvar 

2012-11-13
 17:26:00

Fight or Flight

Idag vinner "flight" med hästlängder.. 
 
Var på enheten igår för vägning osv. Nya sifror och paniken blev brutal! Ville bara springa därifrån och aldrig mer återvända. Känner samma känsla fortfarande. Låter den där inne vinna, och ta över helt snart. Jag känner inte att jag kan vinna denna fighten. 
Men på samma gång, jag är inte en person som ger upp och jag är en grymt DÅLIG förlorare, oavsett kategori. Men återigen, så är jag grymt nära på att förlora denna matchen. Att falla tillbaka i gamla vanor igen.... 
Att se många, många, träna och visa reslutat, överallt, verkligen ÖVERALLT... AAHHHHH!! Jag dör!
 
Inte det att folk inte får skriva eller visa sina extremt duktiga resultat (Go! Keep on the good job!) Men mitt jävla huvud, den där inne, blir avundsjuk och vill också uppnå resultat (hur sjuka reslutat jag än vill nå)
 
Inombords skriker det att jag vill tillbaka till den vikten jag hade för 6 månader sedan. Men vad säger det om mig själv om jag ger upp nu?
Som E sa, då har allt hårt arbete varit för inget och jag måste börja om på 0. Om inte -15... När jag fick pratar med denna underbara person så kändes det lite bättre, för stunden. Men nu "vinner" den dära rösten som säger hur fel det är... FUCK!! 
Orkar liksom inte. Inte just NU. Har så goood lust att ta ett uppehåll från enheten men det vet jag inte är någon som helst ide att ens tänka på. 
 
FÅ TYST PÅ DETTA!! TA BORT SEENDET SOM INTE STÄMMER!! 
 
I skrivandet stund så är inte självskadebeteendet långt borta heller.. Det på något sätt skulle få tyst på det, ta bort seendet.. FUCKFUCKFUCK!!
 
Går ut istället så kanske det lugnar sig om 1-2 timmar med musik och kilometervis med asfalt. 
 
 

2012-11-12
 16:42:49

No More

Never going to see this again :'( 
      
 
Jävlakukfitthelvetesskit!!
Den vänstra bilden är tagen Januari 2011 (Kan de stämma?)
och den högra är från April 2012.
 
Jag vill kunna ha diciplin till att börja springa.
 
 
 
 
 

2012-11-10
 22:24:00

No reason

What's the point?

2012-11-07
 20:20:01

PANIK!!!

FUCK!! 
Jag får panik!!

2012-11-07
 12:56:00

Tiden lämnar

Del 1:
Satt i soffan igår och gjorde.... Något? 
Jag satt nog och kollade på tv, eller om jag läste. Never mind vad jag gjorde, för det jag kom och tänkte på var att jag har ingen aning om vart dom senaste åren tagit vägen. 
Jo! Jag satt och kikade runt på FB,, och såg personer som lagt upp bilder på deras barn som blivit 2-3 år nu, och jag tycker det känns som igår dessa personer fick dessa småttingar.
Vart tog tiden vägen? Vad har jag gjort? Egentligen?
 
 
Del 2: 
Känslan av tyngd är inom mig. And I don't like it. Detta med viktökning gillar jag INTE!
Nya siffror ger sån otrolig panik. Och jag mår inte direkt bättre som det sas att jag skulle göra.
Jag vill vara platt och jämn. Inga jävla kurvor o skit. NEJ NEJ NEJ!!!
Just det där med att "öka" = Fyfan! 
Känner panik och fasa, för om jag 1 dag måste handla nya kläder... En ny storlek som är större än den jag redan har. Att stå i ett omklädningsrum med alla speglar.. 
En dag i taget kanske, men fan det panikar inombords just nu.
Kan inte sätta ord riktigt på hur jag känner för detta,, men jag gillar inte det. Kort o gott.
Har även märkt att jag börjat få ännu svårare att inhandla maten. Att gå en en matbutik... Vill helst springa igenom.
Känner mig otroligt uttittad när man handlar. O dömd, "Ska du verkligen hadet där?" känns det som att folk tänker.
Tänka sig att jag hade mycket mer energi i kroppen när jag inte åt, om man jämför med nu.
 
Del 3: 
Har någon sett "99 saker med Erik & Mackan"? 
Dom gör en del saker som jag känner att jag skulle vilja göra. 
 

2012-11-01
 18:01:16

They

"They told me to cut myself, just to stay in the moment"

2012-10-17
 17:46:00

Ännu ett

Fick återigen "Nej kan inte".
Återigen, står vi har,.. Själva..WIIE just fucking wiie.. 
Tack för alla tips och råd jag fått under tidens gång.
Men jag vet inte hur i helvete jag ska göra. Hur i helvete tar man tag i något som man inte kan sätta fingret på, vad som är felet (Blev den meningen rätt?) Mer än ensamheten som en del dagar är på gränsen att få mig till drastiska beslut? 
Kan någon säga det? Hur i helvete gör man? 
Prata om något med någon som är "proffs", när man inte vet felet på? Hur kommer man fram till svaren då? 
 
Ibland, allt för ofta nu, så undrar jag va fan jag valde att gå ner till denna värld för. Allvarligt. What fucking point. 
 
I skrivande stund är jag väldigt frustrerad, arg, ledsen, ensam.
Och jo.
Jag vet att jag måste lära mig leva med denna ensamhet. Men när det går DAGAR! från att träffa en levande person och ha ett öga mot öga samtal.. Jag är en social person som vill ha människor runtomkring. Är det så jävla svårt att förstå? KUK ensamhet. 
 
Jag kanske bara är nonchalant och otacksam? Det är kanske det hela. I don't know. 

2012-10-10
 17:29:21

Skogen

Det var jätte fint väder ute idag, så jag tänkte att jag och Indra skulle ta en promenad i skogen idag igen. 
Körde upp till Skedala skogen där det var ganska mycket folk så jag fortsatte upp en bit. Ställde bilen och valde att prova "Gula"spåret. (Finns olika spår som man kan promenera/cykla/springa/skidor/rida).
Började gå och kan säga att det var ett spår som off-road-cyklisterna brukar ta ^^, Mycket vattenpölar och mycket lera. Väldigt fina delar på den stigen också. Mycket mossa, berg, bäckar. Väldigt mysigt!
 
Efter en stund, ca 30-40 min så satt jag mig och drack lite kaffe, och funderade på om jag skulle fortsätta spåret eller om jag skulle gå tillbaka. Mörkret kommer fort när solen väl börjat falla. Så efter ett litet samtal så valde jag att gå tillbaka samma sträcka.
Visste för det första inte hur långt jag hade kvar på spåret, för det andra hur spåret skulle så ut längre fram (Med tanke på alla vattenpölar och lera som det varit so far)
Sen har jag haft ont i min nacke hela dagen ochdet blev inte bättre där ute. 
Fick faktiskt riktigt dåligt samvete av att inte gå klart hela spåret.... Men jag ska göra det!
 
 
Nu ska jag försöka lindra smärtan i nacken... Tror jag avlider snart!  Dumma Whiplash!
 

2012-10-09
 20:02:00

Träna...

Vill träna...... Komma i form.... Igen...
(Lisa-Marie från BodyRock) 
 
Kryper i mig... AAAAAHHHH!!! 
Känns som muffinsen... KABAAAM Satte sig direkt på helt fel ställe... *Mindghosts I know*....
 
Dagen har varit bra annars. Såna här dagar ska man ta vara på.. 

2012-10-02
 23:24:55

En ide

Fick en liten ide/plan nu när jag skrev i min matdagbok, som vi fått från Enheten. Skrev extremt mycket hur/vad jag hade för tankar just nu, eller haft under dagen. 
Så fick jag iden, att jag ska börjar skriva ner ännu mer, i en annan bok, 
1) Hur jag känner
2) Hur jag mår
3) Hur mina tankar går just då. 
Och sedan klippa och klistra in bilder, ord, mm. Även måla eget. 
 
Kanske kan vara en bra grej. Att få ut det som är inombords, i ord och bild. 
 
Could be.... Something.
 
Har ni gjort något sånt? Vad tycker ni? Har det hjälpt? 

2012-09-30
 22:56:34

Ofokus

Jag har börjat märka att jag tappar fokus, tappar koncentrationen. Bokstäver som försvinner eller byts ut mot andra. 
Kanske varit så länge, vad vet jag. Först nu jag börjat märka det själv. 
 
Dessa "måsten" som ska göras för att allt ska bli rätt, fick början på en panikångestattack ute på promenaden nu ikväll. Kände hur det byggdes upp inombords, gjorde mitt yttersta för att blockera och stänga det ute (inne?). Känns som att allt är som ett uppbyggt korthus som håller på att kollapsa när som helst. 
 
Jag vill inte ha någon som håller mig i handen och säger att allt kommer bli bra, bara jag gör si eller så. 
Jag vill klara det själv. Med lite guidning och stöd till att gå i rätt riktning. 
Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. För det är det inte. 
Jag vill framstå som en stark person, som klarar mig ur detta.
Jag vill inte ta en massa mediciner som påstås "hjälpa". Dom tar inte bort känslorna och tankarna, dom dövar dom bara tills det en dag går åt H-vete.
Jag vill kunna ta ångest och allt som ställer till det, och be det dra åt H-vete och ännu längre och aldrig mer komma tillbaka. 
 
Jag önskar inte ens min värsta fiende till att må så här. Jag önskar att mina (eventuellt) framtida barn, ALDRIG ska må så här. Dom ska inte ens få vara i närheten. Det tillåter jag inte. 
 
Nu har jag glömt bort vad jag skulle skriva mer.Så det får bli ett stopp här. 
Kanske kommer på det till ett inlägg imorgon. Ursäkta om det är fel ord på fel ställe, men jag kan, som sagt, inte fokusera riktigt. 
 
 
 
 
 

2012-09-27
 22:38:30

I don't know

I don't know a thing!
Kort o gott så känns det så hära.
Från en tidning: 
"Känner du dig värdelös, som om "allt" är ditt fel (oavsett att du inte riktigt kan förklara vad som ingår i "allt" och på vilket sätt det logiska skulle vara ditt fel), som om du är mindre värd än andra. Känns det som om all din livslust bara runnit ur dig? Du förstår inte hur du ska kunna leva. Det känns bara tungt, tungt, tungt. Ska det verkligen vara på det här sättet? Du kan inte se någon utväg ur det här märkliga tillståndet."
 
Jag har ingen aning om vad jag vill göra med mitt liv. På torsdag, så går jag in på mitt 28 år och hur känns det? Kan inte säga att det är åldernoja, men vad har jag gjort med mitt liv? Egentligen? 
Har ju iofs varit med om ett och annat. Är det tillräckligt? Har jag gjort det bästa av min tid? Fick ju en 2a chans att ta vara på det och jag har börjat fundera mer och mer på om jag verkligen tagit vara på den 2a chansen. Det tror jag inte att jag gjort, faktiskt.
Vill ändra på det men vart ska jag börja? HUR ska man börja?
(Väldigt mycket frågetecken i detta inlägget märkte jag nu. This is my life: A BIG question mark)
 
Jag har inget så där mål att "detta vill jag göra innan jag dör". Inget direkt mål, eller delmål för den delen heller som jag kan drömma om. Eller jo kanske. Hus! Det är väl det som jag drömmer mest om. Men utan jobb, utan en fast inkomst så känns den drömmen omöjlig. Fast ingenting är omöjligt, den känns bara otroligt långt borta. 
 
 
Är det bara jag, eller är ni fler där ute som inte minns ert förflutna? 
Vad gjorde Du för 1 år sedan? För 5 år sen? 10? 
 
 

2012-09-26
 23:04:15

Bless

BlessTheFall - Don't Say Goodbye
.
Do you remember when you lost your hope and faith in this world, this world?
When will it change?
 
Don't say goodbye, say goodbye, cause I know you can try to
Open your eyes it's all inside
You will wake from this nightmare
And I know you'll find find a better way
 
Now I seems like you're bleeding just to feel alive
Your arms always tell the story
And it looks like you're living just to pass the time
Digging deeper are you trying to find
Find the strenght to carry on there is a salvation
Keep holding on, holding on
 
Don't say goodbye, say goodbye, cause I know you can try to
Open your eyes it's all inside
You will wake from this nightmare
And I know you'll find find a better way
 
You've gone too far even though I now you're dying to let go
You've gone to far, you've given up
Now you have to tell yourself "where did you go wrong?"
And stop yourself from falling down
 
I can see you running, so far away, so far away
I can see you running, so far away, away
Don't you give up, don't give up
 
 

2012-09-24
 18:55:19

Som om att..

Det inte skulle räcka, med vikt-paniken, så fick jag en panikångest-attack innan idag, efter att sista lönespec;n kommit. Hade sparat mina semesterdagar just för att jag inte visste hur min jobbsituation sett ut. Sista dagen var 31/8 efter nästan 2 års tid på visstid. "Smart drag" tänkte jag, då får man ju ersättningen för semesterdagarna. Men det såg inte alls bra ut. Så imorgon åker jag och mamma tillbaka till jobbet för att prata med fackordförandet och se om hon kan förklara varför det ser ut som det gör. Har jobbat 2 veckor på ½ tid, men inte (som det ser ut på specen) fått någon lön för dagarna. Utan då har det dragits från mina semesterdagar istället. 
Fattar inte! Och jag fick sån ångest! Vet inte när min A-kassa kommer igång heller så det gör ju inte paniken lättare. Hoppas innerligt att Eva kan hjälpa/förklara för mig imorgon. Mamma får följa med just för att jag inte vet om jag kommer bryta ihop på plats.
Ska passa på att hälsa på alla goa!